Ett reportage om vad som händer när Stockholms badrum renoveras 2024 – materialen, färgerna och de beslut som ångras
Det är en onsdagsförmiddag på ett kakelmagasin i södra Stockholm. En kvinna i fyrtioårsåldern vandrar längs hyllorna med en telefon i handen och ett urval av kakelprover i den andra. Hon fotar. Jämför. Fotograferar igen. Bredvid henne väntar mannen med en look som signalerar att han är med på den här utflykten men inte nödvändigtvis medvetet delaktig i beslutsprocessen.
”Vi har tittat i tre månader,” säger hon till säljaren. ”Jag vet vad jag inte vill ha. Jag vet inte riktigt vad jag vill ha.”
Det är en mening som sammanfattar något väsentligt om Stockholms badrumsrenoverings-marknad just nu. Det vita, enkla, skandinaviska badrummet – som dominerade under ett decennium och som fortfarande är det vanligaste valet – har fått konkurrens från ett fält av alternativ som är bredare, mer personligt och mer osäkert än det någonsin varit.
Säljaren – som hanterat den här typen av konversationer dagligen i sju år – ler igenkännande.
”Det hände ungefär 2021,” säger han. ”Folk kom in och ville inte ha det vita. Men de visste inte vad de ville ha i stället. Den förvirringen har inte försvunnit. Den har om något blivit mer välgrundad.”
Bort från det vita – men vart?
Det vita skandinaviska badrummet har inte försvunnit. Det väljs fortfarande av en stor andel av de Stockholmare som renoverar, och det väljs ofta av rationella skäl: det är tidlöst, det är ljust och det är enkelt att inreda runt.
Men det väljs nu mer medvetet och med fler motfrågor än tidigare. Vitt är ett aktivt val 2024, inte ett standardval. Och runt det aktiva valet av vitt har ett antal alternativa estetiker etablerat sig med en styrka som inte var lika tydlig för fem år sedan.
Det mörkare badrummet – i djupa gröna, petrolblå och antracitgrå toner – är en av de estetiker som tydligast vuxit under de senaste åren. Det är en estetik som ser spektakulär ut i välkomponerade bilder på sociala medier och som kräver mer av ljussättning och rummets proportioner för att fungera i verkligheten. Det är också en estetik som polariserar mer än de flesta andra – de som älskar det älskar det intensivt, och de som inte gillar det förstår inte riktigt vad det är tänkt att uppnå.
Renovera Nu, som renoverar badrum i Stockholm, noterar att de mörkare tonfallen fortsätter att växa men att de i praktiken väljs av en specifik kundprofil – ofta stadsnära lägenheter, ofta yngre ägare och nästan alltid badrum utan befintliga fönster där naturljuset ändå är begränsat.
”I ett badrum med fönster mot söder väljer nästan ingen mörkt,” säger en av deras projektledare. ”I ett innerbadrum utan fönster är det ofta det bästa valet. Det skapar en stämning som ett ljust badrum aldrig kan ha.”
Terrakotta, beige och det organiska uttrycket
En annan estetik som vuxit sig stark i Stockholms badrumsrenoverings-marknad är det organiska och jordnära. Terrakottafärgade klinkers. Kakel i sandbeige och lerbrunt. Naturliga material som träliknande klinkers och kalkstensimiterande plattor. Det är en estetik med rötter i sydeuropeisk och mellanöstern-inspirerad arkitektur som nu landat i svenska lägenheter och villor med en styrka som för fem år sedan hade verkat märklig.
Fredrik renoverade sitt badrum i Vasastan för ett år sedan. Han hade sett den organiska estetiken på Instagram under lång tid och trodde att det var en trend han inte riktigt förstod. Sedan gick han in i ett showroom och kände hur kaklet i handen faktiskt kändes annorlunda mot det konventionella vita.
”Det är svårt att förklara,” säger han. ”Men det var som att badrummet plötsligt kunde ha en personlighet. Det vita badrummet är vackert men det är lite som ett tomt papper. Det organiska kaklet var redan en bild.”
Hans badrum har terrakottafärgade hexagonklinkers på golvet, sandbeige putsliknande kakel på väggarna och en mässingsblandare som tar upp guldbrunna toner från de keramiska ytorna. Det är ett badrum som Konsumentverkets råd om tidlösa materialval kanske inte entydigt skulle rekommendera – men som Fredrik beskriver som det enda rum i lägenheten han aldrig är trött på.
Storskaligt kakel – trenden som inte verkar vilja sluta
Om det finns en teknisk trend i Stockholms badrumsrenoveringar som är mer konsekvent än någon annan är det storleken på kaklet. Det lilla formatet – 10×10 eller 15×15 centimeter – som dominerade under decennier håller på att försvinna från nyproduktion och renovering. Det stora formatet – 60×60, 80×40, 120×60 och ännu större – är nu det primära valet för vägg och golv i en överväldigande majoritet av renoverade Stockholmsbadrum.
Skälen är estetiska och praktiska simultaneously. Större format ger färre fogar, vilket ger ett renare och mer sammanhållet intryck. Färre fogar betyder också enklare städning – ett argument som de flesta badrumsägare uppskattar mer ju längre de bott i sitt badrum. Och det stora formatet gör ett litet badrum visuellt större på ett sätt som är välbelagt och svårt att uppnå med andra medel.
Utmaningen är teknisk: stort kakel kräver en exakt plan bädd och ett perfekt förberett underlag. En liten ojämnhet som är osynlig under ett litet kakel manifesteras tydligt under ett stort. Det är ett krav som ställer höga krav på den som lägger och som är en av anledningarna till att badrumsrenoveringar med stora kakelformat kräver mer erfarna kakelläggare och ibland mer förberedelsearbete.
Det ångras – trender som ser bättre ut i bilder än i verkligheten
Säljaren på kakelmagasinet har en lista i huvudet. En oskriven lista över de val som kunderna återkommer och pratar om, inte med glädje utan med en blandning av resignerat skratt och en fråga om det kan åtgärdas utan att riva allt.
Svart fog är ett av de valen. Det är en estetik som ser otroligt bra ut i nyrenoverade badrum och på välkomponerade Instagram-foton. Det är en estetik som i verkligheten visar kalkfläckar och vattenstänk på ett sätt som vit fog aldrig gör, och som kräver en rengöringsdisciplin som de flesta badrumsanvändare inte har.
”Vi säljer fortfarande svart fog varje dag,” säger säljaren. ”Och vi berättar varje dag vad det innebär att underhålla det. Hälften väljer ändå svart. Hälften väljer grå eller vit. Det är ungefär rätt fördelning.”
Mässingsdetaljer är ett annat val med ett steg ut-problem. Mässing som material för blandare, duschhuvuden och handtag är otvivelaktigt vackert och har en värme som krom och borstat stål aldrig riktigt når. Men mässing oxiderar. Det förändras med tid och med kontakt med vatten och rengöringsmedel. Det är en förändring som kan vara avsedd och vacker – levande mässing med patina – eller oavsedd och frustrerande beroende på produkt och kvalitet.
”Köp inte billig mässing,” säger projektledaren på Renovera Nu med en ton som antyder att det är ett råd grundat i erfarenhet av kundsamtal som startade ungefär ett år efter renoveringen. ”Kvalitetsmässing åldras vackert. Billig mässing bara åldras.”
Det som håller – och varför tidlöst fortfarande vinner långsiktigt
Mitt i alla trender finns det ett mönster som erfarna renoveringsaktörer ser konsekvent: de badrum som ägarna är mest nöjda med tio år efter renoveringen är de där basen – kakelformat, rummets proportioner, de primära ytorna – var neutral och tidlös, och personligheten tillfördes i de utbytbara detaljerna.
En handdukskrok byts enkelt. En blandare byts med en dags arbete. En belysningsarmatur byts på en timme. Men kakelformatet, fogfärgen och rummets grundläggande uttryck är svåra och dyra att ändra utan att riva allt på nytt.
Det är inte ett argument mot personliga val – det är ett argument för att vara medveten om vad som är permanent och vad som är utbytbart, och att investera sin personlighet i de delar av badrummet som kan förändras utan ett nytt renoveringsprojekt.
Kvinnan på kakelmagasinet har till slut hittat sitt kakel. Det är ett stort sandbeige format med en subtil textur som fångar ljuset på ett sätt hon inte sett i någon bild men som hon såg direkt när hon höll plattan i handen.
”Det är det som är problemet med att välja kakel från bilder,” säger hon när hon vänder sig mot utgången. ”Kakel lever i ljuset. Bilder gör det inte.”
Källor: Konsumentverket, råd kring materialval och hållbarhet vid badrumsrenovering, konsumentverket.se. Boverket, riktlinjer för bostadsutformning och inomhusmiljö, boverket.se. Renovera Nu, badrumsrenoveringar i Stockholm, renoveranu.com.